Hur mår du efter förlossningen egentligen?

Tack, super! Det var väl första veckan som jag kände mig lite skum. Grät en del lyckotårar så fort jag tittade på Milica, grät en del skuldtårar när jag tittade på Vanja. Kändes som att jag svek henne totalt med nya bebisen. Det har gått över som tur är! Kände att jag inte orkade med en massa folk samtidigt på besök, utan nån enstaka i taget räckte.
.
Det var även bara första veckan som jag var tvungen att vakna var 2,5:e timme på natten för att väcka och mata Milica. Med Vanja fick jag göra det i två veckors tid, med Milica bara en vecka. (Detta måste man göra tills bebisen nått sin födelsevikt igen, för de går ner i vikt första dagarna.) Så sen Milica blev en vecka har jag sovit mycket bra. Vi går och lägger oss 22.00 då matar jag henne och så sover vi till typ 05.00 då matar jag henne igen. Vanja vaknar 06.30, då går vi upp med pappa och äter frukost och Milica sover vidare tillsvi ätit klart, då väcker jag henne, klär på och matar henne. Så ser mina nätter ut. Rätt bra va?! ;) (*tar i trä).
.
Jag var helt säker att jag skulle få en total motats till Vanja...men icke! Milica är likadan som Vanjis, är nöjd så nöjd och gråter nästan aldrig. Hon äter, sover och ligger i sitt babygym eller babysitter. När hon är vaken är hon så nyfiken, så nyfiken och tittar runt och lyfter redan på huvudet när man har henne mot axeln. hon byter blöja utan ett pip och ligger bara och ser sådär nyfiket busig ut!
.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0