God fortsättning allesammans!

Hoppas att ni haft det fantastiskt de här juldagarna. Själv har jag haft det som en saga. En riktig riktig jul! Firade julafton hos min moster som bor jätte stort och har plats för att bjuda hela tjocka släkten. Min lilla mormor kom från Finland till och med. Mina bröder, mamma morbröder, kusiner och allas respektive, fullt hus! Ett gigantiskt julbord, med ett lika stort efterrätts bord och sedan kom tomten med massor med paket till Vanja & Milica. Varenda paket under granen var till dem. Vi vuxna hade bestämt att inte köpa några klappar, känns onödigt tycker jag och det är ju trots att barnens högtid. Sen jag fick Vanja och Milica känns paket till mig helt ovesäntligt.  Bara mina tjejer får lite fina klappar! 
 
Vi sov över, och dagen efter packade vi in oss i bilen och åkte till mamma och hennes karl ute i Norrtälje. Där firade vi juldagen bara min lilla familj, mamma och hennes karl. Deras lilla stuga låg totalt inbakat i enorma mängder snö, det såg så vackert ut. Vi åt gott och hade trevligt framför kaminen. Idag kom vi hem, ganska skönt måste jag få säga. Borta bra men hemma bäst!
 
Jag ska försöka få upp lite bilder på Vanjis och Millis fina klappar. God fortsättning på er!
 

Sömn.

Nu var det länge sedan jag skrev igen. Sorry! Vet inte heller vad jag ska skylla på...prio kanske. Kanske inte ligger på min prio-lista när tjejerna går och lägger sig på kvällarna. Då vill jag bara slänga mig i soffan med min kära man och dricka en kopp te. Och har inte haft någon direkt att blogga måste jag få säga. Mest för att jag inte har haft något direkt att blogga om förutom min dag. 
 
Många undrar hur jag "lyckats" med Vanja och hennes sovrutiner, och nu även Milicas. Så jag tänkte ägna det här inlägget åt det. Tipsen som jag fick höra precis när jag blev mor var lite olika. Men jag sög väl åt mig av dem som jag tyckte lät bra och logiska:
 
- Först och främst berättade en kär vän, som blev mamma ett tag innan mig att hon var väldigt tydlig med kvällsrutinerna. Och när det var dags för att dricka välling/tutte för att gå och sova gick hon runt med bebisen och släkte lamporna och sa "Godnatt". För att tydligt visa, att ni är det kväll och vi ska sova. Det här hade jag i tankarna att jag också skulle göra när jag fick barn. Så småning om vill bebisen själv trycka på knapparna för att släcka. Och detta VARJE kväll, inte bara då och då.
 
- På BVC sa de till mig (som min vän jag skrev om precis) att vara super tydlig med kvällsrutinerna. Samma tid, samma procedur, samma vaggvisa, samma allt varje kväll. Jag tänkte att klockan 19.00 ska hon ligga i säng. Så varje kväll såg exakt likadan ut för henne. Jag gav henne tutte/välling, jag sjöng våran vaggvisa, jag la henne i SIN säng och så satte jag på hennes spelande-mobil med laban som hon hade över sängen. De sa även på BVC att gå in flera gånger om barnet inte somnar direkt och sätta på mobilen/speldosan igen och igen och igen tills barnet somnade. Det gäller att barnet ska veta att du är där men du ska inte behöva sitta bredvid bara för det. "Felet" många gör är att trippa ut på tå och sedan sitta knäpptyst i tv:n på ljudet på låg nivå. Det man egentligen ska göra är att exempelvis gå ut i köket och diska och låta lite så att barnet känner sig tryggt genom att höra att du är där utanför precis. När barnet känner sig trygg, kan barnet i lugn och ro somna.
 
- Jag var mycket noga med att inte avvika från mina rutiner. Var vi exempelvis bortbjudna, ville jag vara hemma innan sju för att natta Vanja. Detta är viktigt den första tiden när man håller på att få in rutinerna. Då ska man inte strunta i det en kväll för att man gör något annat. Nej, då ska man se till att kunna göra kvällsrutinerna vid samma tid som vanligt. Många kanske tänker att man inte ska anpassa sig efter barnet på det sättet eller att man "ger upp" allt socialt under en period. Men jag kan looooova att det är värt det. Nu kan jag absolut rucka på rutinen men Vanja vet vad som gäller när det väl är dags. Inget tjaffs, ingen gråt. Efter vällingen går hon direkt in till badrummet för att borsta tändern. När vi är klara där går och pussar Milica och pappa godnatt och så går vi in till hennes rum. Jag sjunger för henne och sedan pussar henne. Då sover hon från 19.00 till 06.30-07.00 på morgonen. Ibland vaknar hon på natten av att hon ligger konstigt i sängen, då går jag upp och rättar till henne och säger "Sov gott" och så går jag och lägger mig och hon somnar direkt om.
 
- Min mamma tyckte att jag var lite jobbig ibland när jag var och hälsade på och ville hem till sju. Men detta har funkat så otroligt bra, så varför förstöra det. På dagarna sover Vanja nu 11.30-12.30 på dagis och när hon är hemma sover hon 11.30-13.30. 
 
- Jag försöker göra exakt samma med Milica, hon är ju bara 3 månader men jag har redan nu börjat trappa ner på tiden på kvällen, långsamt långsamt. Tidigare gick hon och la sig samtidigt som mig, vid 23 tiden. Men nu är jag nere på klockan 21.30 ligger hon i sin säng, och när hon är 6 månader är det tänkt att hon ska gå och lägga sig klockan 19. Trappar ner tiden lite hela tiden. Jag gör samma sak; sjunger vaggvisa och sätter på sängmobilen och får gå in några gånger och sätta på den, men sedan somnar hon. Och hon sover hela natten till klockan 06.00. Men jag har börjat väcka henne vid 05.30 (vaknar jag av mig själv) lyfter över henne till mig, så hon får äta lite och sen lyfter jag över henne till sin säng igen. Då sover hon till 08.00, då får jag väcka henne om det är vardag och vi ska till dagis. Byter, matar och klär på henne. Vid 08.45 går vi med Vanja och lämnar henne på dagis, då somnar Milica om i vagnen. När vi kommer hem, lägger jag henne på min säng och knäpper upp overall och tar av mössa och vantar, då sover hon till 13.00. Byter, matar och leker sen är det dags att hämta Vanja klockan 15.00. Då somnar hon i vagnen och när vi kommer hem lägger jag henne på vår säng och hon sover till 18 tiden. Sen är hon vaken, äter, byter blöja och leker, sedan sover en liten kort nap vid åtta på 20 minuter och sen 21.30 lägger jag henne för natten. Så ser Milicas dag ut :-)
 
Hoppas att jag kunde komma med lite tips för er som inte har det som ni önskar. Men tänk på att tydliga rutiner är A och O för att lyckas. Som sagt, det här är bara tips och hur jag gjort, men det funkar som en smäck. I alla fall hemma hos familjen Sutic.
 
Peace, Love & Sleep

Jag & min groda när vi testar min härliga fotoutrustning. Thank God för självutlösare ;)

 
 
 
 
 

Vintern är här!

Imorse packade jag ner mina tjejer i dubbelvagnen och begav mig mot dagis. Oplogat på trottoarerna bidrog till att jag fick putta vagnen med all kraft jag hade. Korgen under vagnen fylldes med snö och jag gjorde fint för dem som kom efter mig. Efter ett tag vände jag på vagnen och släpade den bakom mig, det gick lite lättare. Mötte en pappa med sin dubbelvagn med sina två tjejer i som går på samma avdelning som Vanja. Han satt ner på marken och jag frågade om han ramlat. "Nej, jag satte mig, jag är helt slut" svarade han med snö i hela skägget. Jag tror inte att jag upplevt ett sånt här väder någonsin. Jag har i alla fall inte varit ute i det, kanske iakttagit det hemifrån under en filt med en kopp te i handen...
.
Annars rullar dagarna på. Mina tjejer är helt underbara. Vanjis är så duktig på dagis, gråter (fortfarande) inte när jag lämnar och springer till min famn när jag hämtar. Hon lär sig nya saker varje dag och hon börjar verkligen bli en stor liten tjej nu. Milica är nog världens snällaste bebis. Precis likadan som Vanja var i samma ålder. Hon är snart tre månader, äter bra, sover jätte mycket, gråter aldrig, växer jätte fint och är pigg och glad när hon är vaken. Hon sover hela nätterna utan att vakna en enda gång. Först vid sex vaknar hon och så ammar jag henne liggandes och så somnar hon om. Vid halv sju, sju vaknar Vanja. Då går vi upp tillsammans med pappa och äter frukost tillsammans. Pappa går till jobbet, jag fixar Vanja och mig själv, sedan väcker jag Milica vid åtta för att amma igen och klä på för att gå. Följa Vanja till dagis. Väl i vagnen somnar hon igen, och det är bra eftersom jag lämnar henne utanför dörren på dagis. Då är det skönt att hon sover och inte ligger där ensam. Deg har hänt iofs men då ligger hon bara och pratar. Som sagt, jag är så lyckligt lottad som har mina två små underbara tjejer. Vad hade jag för liv innan dem? Har nästan glömt...det är det här som ÄR livet!
.
Peace, Love & MinaTjejer


RSS 2.0