Mitt hjärta!


Boar.

Jag känner att jag boar och boar. Fixar och donar här hemma. Vill att saker och ting ska vara fint och fräscht när liten bebis kommer. Syr nya sängkläder till Vanjis och bebis i samma fina tyg som jag hittat. Köpte ett babygym som redan ligger på golvet i vardagsrummet. Vanjis undrar nog vad det är för nåt egentligen. Hon sitter i det någon gång per dag och ser lite fundersam ut. Hon måste ju undra vad den ska vara bra för :) Mitt lilla hjärta, jag älskar henne så att det gör ont i hjärtat!


1 månad

Inom exakt en månad kommer bebis vara hos oss. Eftersom jag nästan räknar med att gå över tiden och bli igångsatt den 15:e dagen. Alltså den 28 september. Det är den 29 augusti idag, så det blir exakt en månad ;) Läääängtaaaaarrrrr! Jag är så nyfiken på hur hon ser ut, kommer hon vara lika mörk som Vanja när hon föddes? Kommer de vara lika varandra? Jag håller på att spricka av nyfikenhet. Jag vill träffa dig nu min lilla bebis, nu, nu, nu! Det känns som att Vanja på nåt sätt förstår att jag har en bebis i magen. Jag läser en bok för henne om att få ett syskon och leker med hennes docka. Nu bär hon själv runt på sin docka, kramar och pussar den och drar den i sin vagn. Det är ju så sött så att jag dör! Undra hur hon kommer ta lillans ankomst? Peace, Love & Vanjis


Check, check, check

Nu är allt klart och förberett för bebisens ankomst. Det var inte så mycket att göra, men ändå lite. Köpa ny spjälsäng, köpa lite kläder, ta fram och tvätta Vanjas bebiskläder samt köpa en ny sängmobil. Ja, det var väl det! ;) BB-väskan också packad! (försöka) planera vad vi gör med Vanja när det är dags att åka in. Allt klart!

Check, check & check!

 


Happy happy.

Måste rycks upp stämningen på min blogg lite känner jag. Förut var den fylld med vackra bilder och fina ord. Nu känns den negativ och trist. Det speglar väl kanske lite mitt humör senaste tiden. Jag har en stubin så kort som...nja den existerar nog inte ens längre. Detta måste få ett slut! Jag är helt säker på att det har att göra med att jag fysiskt är helt slut och hormoner. Med Vanja i magen hade jag det inte så här, men situationen är väl annorlunda nu. Då - kunde jag vila när som helst och hade bara mig själv att tänka på. Nu - kan jag 'bara' vila upp mig när min lilla stjärna sover lunch. Och då 'borde' man göra lite bra saker istället, men jag slänger mig på sängen och deckar i si sådär 1,5 timme :) Peace, Love & Vanjis


Deja vu.

Det hände igen. Samma sak som igår! Skillnaden var att fjanten visade sig vara en ännu större fjant och hundägarfan hade stake och klämma ur sig "Det är ju du, du som var så sur igår". Och jag, fjanten sa inte ett ord, tittade honom i ögonen och vände på klacken och gick hem...


Hundägarfan.

Idag trodde jag att jag skulle spricka av ilska. Vi är i lekparken utanför vårt hus och leker när plötsligt en hund kommer springandes med en liten pojke som flyger som en vante bakom. Vanja är kanske tio meter ifrån mig. Jag vet inte hur jag hann fram (jag flög nog) och hann precis lyfta upp Vanja i luften. Damen som stod bredvid och var mormor till vanten (som flög bakom hunden) säger som vanligt "han är ofarlig, han gillar barn". Jag sa inget, bara vände på klacken och gick bort till sandlådan med Vanjis. Ett tag senare kommer en äldre man med sin hund kopplad. Oggi säger till mig att jag inte ska föra över min rädsla för hundar till Vanja. Så jag sätter mig på huk med Vanja i mitt knä så att Vanja får se hunden nära. Detta för mig var ganska hemskt, jag gjorde det endast för att jag tänkte på det som Oggi sagt. Mitt hjärta gick i hundranittio. Jag ville inte att hunden skulle slicka på Vanja så varje gång den hoppade mot oss vred jag mig för att skydda Vanja. Efter ett litet tag ställer jag mig upp och går mot Oggi. Jag tyckte att det räckte med hund för idag. Oggi blev irriterad på mig och tog Vanja och gick fram till hunden igen. Släppte ner Vanja på marken och lät henne stå där med hunden.

Jag vågade inte ens titta och försökte intala mig själv att jag litar fullt på Oggis förnuft. Nu är hunden inte kopplad för övrigt, som den var tidigare! Jag ser i ögonvtån att Vanja backar och kramar om Oggis ben. De går en bit bort så att jag inte kan se dem längre och helt plötsligt kommer den första hunden tillbaka, den med vanten, OKOPPLAD! De springer runt som galningar i hela lekparken. Det är vi där, 2 barn till och de två manliga hundägarna. Jag reser mig upp, tar vagnen och går för att säga till Oggi att vi ska gå. Varav jag säger till Oggi "jag tycker vi går nu, det här är inte ok!" Oggi säger inget utan börjar gå med Vanjis mot porten. Då säger den äldre hundägaren "Gjorde vi fel som släppte hundarna lösa eller?" Jag var så sjukt upprörd och ville bara svara "Va faaaan tror du, vem i helvete släpper sina hundar lösa i en lekpark!!!!" Meeeen fjant som jag är säger jag bara "Jag tycker inte att det är ok i en lekpark" och sen gick jag.

När jag kom hem så kollade jag ut på gården, tror ni inte att hundarna fortfarande springer runt lösa!? Jajjemen! Jag ville inte göra en scen, "göra bort mig" framför mina grannar och därav fjanterierna. Men nu ångrar jag mig, jag borde skällt ut dem efter noter. Idioter! Jag vet och respekterar att hundarna är som hundägarnas barn, men lite förstånd måste man väl ha i huvudet. De behöver inte vilja skada barnen, men det kan ske andra olyckor, som att springa ner barnen eller något annat.

Upp med skyltar i varje lekpark: hundar förbjudna! Tack för mig, nu har jag fått avreagera mig lite hehe. Hepp hepp! :)


Förvärkar?

Vid två tillfällen nu sista veckan har jag fått som kraftig mensvärk. Det värker ett tag, går bort och kommer tillbaka. Så håller set på några gånger och sen försvinner det helt. Igår kväll fick jag det igen. Kan det vara någon sorts förvärkar tro? Med Vanja blev jag igångsatt och innan det hade kroppen inte visat en enda vink på att det var dags. Så jag vet inte riktigt hur det funkar... Det vore kul att slippa bli igång satt denna gång, så snälla, underbara bebis i magen, kom när det är beräknat! :) Inför förlossningen känner jag verkligen olika från dag till dag. Ena dagen ser jag fram emot det, (det är ju trots allt är helt otrolig upplevelse). Andra dagen tänker jag på det och undrar hur jag vågar utsätta mig för det IGEN! Annars försöker jag bara njuta av sista tiden av graviditeten. Antagligen (enligt vår plan) sista gången jag är gravid ;) och det kanske låter konstigt, men jag gillar att vara gravid. Det är en härlig känsla, trots lite krämpor och konstiga åkommor som dyker upp. Att mina ben ser blå-slagna ut av alla åderbrock som ploppat upp gör inget, det är min bebis värt tiotusen gånger om. Förbered dig lilla skrutt, snart får du komma ut och träffa din underbara storasyster, mor & far! Peace, Love & Babysisters


Glömde bilden ;)


"Mina första år" bok

Äntligen! Nu kan alla blivande föräldrar eller de som vill köpa en fantastisk present till blivande föräldrar andas ut. Den perfekta "Mina första år bok" finns på Akademibokhandeln. Jag köpte en fin till Vanja, och har letat och letat efter en som jag gillar till nya bebisen. Men har inte hittat någon förrän idag. Halleluja! Den är helt fenomenal inuti, med plats för bilder, BB-armband, födelsedagskort-ficka, släktträd, små fotoalbum och mycket mycket mer kul. Bästa köpet! Peace, Love & Akademibokhandeln


MVC

Idag var det dags att gå till mitt näst sista mvc besök. Läskigt hur lite tid det egentligen är kvar, fyra veckor till BF. Jesus! Magen växer fint och exakt enligt kurvan :) Vågen visade 83,4. Smickrande siffra, inte sant?! Tills nästa gång ska jag tänka på om det är något jag önskar till förlossningen som ska skrivas in i journalen. Jag skrev inget förlossningsbrev första gången så det blir inget nu heller. Jag vill bara att hon lägger till i journalen att de ska göra allt för att jag inte spricka. För det var fasiken det som gjorde ont första gången så att jag ville dö. Så den smärtan hoppar jag gärna över denna gång, det räcker med att föda känner jag. Och jag ska försöka hoppa över lustgasen denna gång. Den funkade fenomenalt med Vanja, men jag spydde som en gris hela dagen efter. Och det vill jag gärna slippa, får se om jag klarar mig igenom smärtorna utan den fantastiska lustgasen ;) Peace, Love & BF


Ett vuxet dygn.

I fredags fyllde jag ju 30 ;) Vi hade planerat att lämna Vanjis till mormor och ta ett dygn och fira mig ensamma. Vi käkade underbar mat på Grill. Vilket ställe?! Herre gud så god mat, det rekommenderar jag varmt! Sen promenerade vi runt i stan, det var en fantastisk kväll. Sen fick vi för oss att besöka vår gamla arbetsplats, där vi för övrigt träffades :D Vi spelade inget (som kan kanske borde när man går på kasino) vi tog bara varsin alkoholfri fruktdrink i baren, pratade och tittade på folk. Att sen få sova hela natten utan att vakna var annorlunda. Eller bara att gå hand i hand kändes som en evighet sedan. Dagen efter tog vi det lugnt, städade lite, storhandlade och åkte vid fyra tiden ut till Rimbo till mormor och Vanjis. Åh va jag saknade henne och åh så glad hon blev när hon såg oss :D Underbara lilla prinsessa! Mor hade bjudit över familj och lite släkt och överraskade mig med tårta och superfina presenter! Underbar helg med andra ord! Tack för att ni finns mina nära & kära! Peace, Love & Vanjis


Tatoo

My first tatoo! Idag så, äntligen. Jag är ingen "tatuerings-tjej" men sen Vanja föddes har jag velat ha hennes namn på min handled. Kärlek!

 


30

Yes, då var det min tur, i morgon fyller jag 30! Har ingen panik eller ångest alls faktiskt, har det ju så bra! Har min under bara man och dotter och snart kommer en liten skrutta till att älska! Life is good! Det som gjorde det ännu mer good, var att min man överraskade mig igår med min present! En foto-studio utrustning med softboxar, blixtar & stativ! Yeeeeiiiii, a dream came true. Nu kan jag rigga upp min studio och fota närjagvill! Tack min älskade!


RSS 2.0